Kroppen minns. Den bär på år av spänningar som byggts upp för att skydda dig. Lager av muskler som håller tillbaka gråt som aldrig fick komma. Pansar som gjorde det möjligt att fortsätta när det kändes för mycket.
Dearmorering handlar om att varsamt möta det pansaret. Inte bryta ner det, utan skapa utrymme för det som legat dolt där bakom. För känslor, minnen och delar av dig själv som väntat på att få andas igen.
Dearmorering är en kroppsbaserad metod som arbetar med att mjuka upp och släppa kroniska muskelspänningar som byggts upp som skydd mot känslor, trauma och stress. Dessa spänningar kallas ibland för kroppens pansar -- lager av hårdhet som uppstått när känslor inte fick uttryckas eller bearbetas.
Metoden bygger på förståelsen att kroppen lagrar erfarenheter. När något varit för smärtsamt eller överväldigande att möta skapar kroppen spänningar för att dämpa känslan. Det som en gång var ett överlevnadsverktyg kan bli något som begränsar din förmåga att känna, röra dig och leva fullt ut.
Genom att arbeta direkt med kroppen - ofta genom beröring, andning och rörelse - kan dessa lager varsamt börja mjukna upp. Det som har varit nedfruset får möjlighet att tina.
Människor söker dearmorering av många olika anledningar. Några vanliga är:
Dearmorering kan hjälpa dig möta det som kroppen bär på -- inte genom att förstå det intellektuelt, utan genom att låta kroppen själv visa vägen.
En dearmorering-session börjar ofta med att facilitatorn skapar ett tryggt rum och samtalar med dig om vad du bär med dig. Arbetet sker vanligtvis liggandes, ofta avklädd eller i bekväma kläder, beroende på vad som känns rätt.
Facilitatorn använder sina händer för att känna var kroppen håller spänningar. Det kan vara längs käken, i bröstkorgen, längs ryggraden, i höfterna eller i bäckenet. Beröringen är både mjuk och bestämd -- inte som en massage som släpper muskler, utan ett varsamt arbete för att möta vad som finns där.
När spänningar mjukas upp kan känslor väckas. Gråt, ilska, skratt, skakningar -- allt som kroppen hållit tillbaka kan få komma. Facilitatorn håller rummet och möter det som uppstår utan att försöka styra eller trösta bort.
Andning används ofta som verktyg. Att andas in i områden som är spänd kan både mjuka upp pansar och ge tillgång till känslor som legat dolda. Ibland används även rörelse, ljud eller uttryck för att hjälpa kroppen släppa.
Efteråt finns tid för integration -- att låta kroppen landa, sätta ord på upplevelsen om det känns rätt, och förstå vad som väcktes.
Kroppen bär sanningen
Det som inte fick uttryckas eller bearbetas har lagrats i kroppen. Genom att möta kroppen direkt kan vi nå det som orden inte når.
Varsam närvaro
Pansar har en funktion -- de har skyddat dig. Dearmorering handlar inte om att riva något, utan om att skapa trygghet nog för att kroppen själv väljer att släppa.
Känslor är vägvisare
När spänningar släpper kommer känslor. De är inte problemet -- de är vägen hem till kroppen och det som varit frånkopplat.
Schematerapi är en terapiform för mer långvariga eller återkommande problem såsom svårigheter med att hantera och upprätthålla relationer, utmaningar med att bryta återkommande beteenden eller ångest och depression. Schematerapi behandling kan vara en väg att djupare förstå sig själv och komma vidare i livet.
Trauma fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) riktar sig till barn, tonåringar och deras föräldrar för att hjälpa till att hantera efterdyningarna av traumatiserande händelser. Behandlingen syftar till att minska symtomen av PTSD, depression, ångest och andra relaterade svårigheter men även till att förbättra familjeklimatet och relationen mellan det drabbade barnet och dess föräldrar.
Facilitatorer arbetar på olika sätt, men några vanliga tekniker är:
Dearmorering kan passa dig som känner att något sitter fast i kroppen som inte går att nå genom samtal eller vanlig massage. Det fungerar särskilt bra när du bär på spänningar som känns djupt rotade, när känslor inte kommer ut trots att du vet att de finns där, eller när du vill återknyta kontakten med delar av kroppen som känns frånkopplade.
Metoden kräver att du är redo att möta intensiva upplevelser och känslor. Om du är i en akut kris, har svår dissociation eller inte känner dig trygg med intimt kroppsarbete kan andra metoder vara bättre att börja med.
En typisk session är 90-120 minuter. Arbetet är intensivt och kräver tid för både process och integration.
Nej, men de kan överlappa. Yonimassage fokuserar specifikt på det kvinnliga könsorganet och sexuell läkning, medan dearmorering kan involvera hela kroppen.
Du kan arbeta med andning, rörelse och självberöring för att släppa spänningar, men djupare pansar kräver ofta en facilitator som kan hålla rummet och arbeta där du själv inte når.
Det varierar. En del upplever förändring efter en session, andra behöver arbeta över tid. Kroppen visar ofta när något är klart.
Ja. Om du har obearbetat trauma är det viktigt att arbeta med en facilitator som har kunskap om traumarespons och som kan hålla rummet om starka reaktioner uppstår.
Massage arbetar med att släppa muskelspänningar för avslappning och välbefinnande. Dearmorering arbetar med kroniska spänningar som bär på känslor och trauma, och syftet är känslomässig frigörelse.
Dearmorering är intensivt och kan väcka starka känslor och trauma. Om du har akut psykisk ohälsa, allvarlig dissociation, är gravid (beroende på område), har nyligen genomgått operation i arbetsområdet, eller inte känner dig trygg med intimt kroppsarbete bör du vänta eller välja en annan metod först.
Metoden kräver att du har förmåga att stanna kvar i kroppen även när det är obehagligt. Om du lätt dissocierar eller tappar kontakten med dig själv kan det behövas en mjukare ingång, som somatisk terapi eller yoga, innan dearmorering.
Det är också viktigt att känna förtroende för facilitatorn. Om något känns fel -- lyssna på det. Dearmorering kräver djup tillit.
Det beror på vad sessionen fokuserar på och vad du känner dig bekväm med. Kommunicera alltid dina gränser med facilitatorn innan ni börjar.
Beröringen kan vara intensiv och väcka obehag, både fysiskt och känslomässigt. Men det ska aldrig vara skadande. Kommunicera alltid om något känns för mycket.
Vissa sessioner är tysta och stilla. Kroppen har sin egen timing. Att inte känna något kan också vara information om hur länge känslor varit nedstängda.
Nej, metoden bygger på erfarenhet och somatisk förståelse snarare än kontrollerade studier. Forskning kring kroppsbaserad traumabearbetning stödjer vissa av principerna, men specifikt för dearmorering saknas vetenskaplig grund.
Det beror på hur långt du är och vilka områden som arbetas med. Prata alltid med facilitatorn och din barnmorska innan.
Läs om deras utbildning och erfarenhet. Känn in om du känner dig trygg med dem. En bra facilitator är tydlig med gränser, samtycke och vad som händer under en session.
Yonimassage har sina rötter i tantriska traditioner från Indien, där yoni betraktades som helig och central för livsenergi. I västerländsk form har metoden utvecklats från 1970-talet och framåt, ofta i skärningspunkten mellan kroppsarbete, sexologi och holistisk healing.
Metoden är influerad av tantra, somatiskt arbete och kroppsterapi. Den har också kopplingar till dearmorering -- ett begrepp myntat av Wilhelm Reich som handlar om att släppa på fysiska spänningar i kroppen som skapats av undertryckta känslor.
Utbildningar i yonimassage varierar i längd och djup. Många facilitatorer har gått fleråriga utbildningar i tantra, somatiskt arbete eller sexologiskt kroppsarbete, med praktik och handledning.
I Sverige finns ingen specifik legitimation för yonimassage. Många utövare är anslutna till branschorganisationer inom tantra eller kroppsarbete och arbetar enligt tydliga etiska riktlinjer kring samtycke, gränser och professionell relation.
Det är viktigt att facilitatorn tydligt kan prata om gränser, samtycke och sin egen utbildningsbakgrund. Du ska alltid känna dig trygg.
Dearmorering vs Somatic Experiencing
Båda arbetar med trauma och hur det lagras i kroppen. Men Somatic Experiencing följer kroppens naturliga urladdningsprocess med minimal beröring -- facilitatorn guidar dig att spåra sensationer och låta kroppen själv hitta vägen. Dearmorering är mer hands-on och arbetar direkt med kroppens pansar genom beröring för att släppa det som sitter fast.
Dearmorering vs Rosenmetoden
Båda arbetar med beröring och muskelspänningar för att släppa känslor. Men Rosenmetoden lyssnar och väntar tills kroppen själv släpper, medan dearmorering går djupare fysiskt och kan arbeta mer aktivt med frigörelse. Rosenmetoden är ofta mjukare och mindre intensiv.
Dearmorering vs tantra
Tantra kan innefatta dearmorering, särskilt kring sexualitet och bäckenarbete. Men tantra är bredare och inkluderar även ritualer, meditation och relationellt arbete.