Metoden som kan funka när ingen annan gör det.
Vi har lätt att hamna i onda cirklar där press, stress, självkritik och otillräcklighet får stort utrymme. När självmedkänslan inte finns där kan det bli utmaningar både i privat- och arbetslivet. Vi dyker in i det här tillsammans med Sofia Viotti - psykolog, föreläsare och författare inom självmedkänsla.
Handen på hjärtat, hur mycket självmedkänsla har vi egentligen enligt dig?
Sofia: Ja det varierar en hel del. Vissa människor har det i sig naturligt, medan andra kämpar med självkritik dagligen. Om man tittar på gruppen som på något vis mår psykiskt dåligt – är stressade, utmattade, nedstämda, har mycket ångest osv – så skulle jag säga att många av dessa inte är så medkännande med sig själva. Här ser man ofta att man istället möter svårigheter och rädslor med självkritik, undvikanden, förminskande av egna behov eller att pressa sig till saker.
Vilka är de största utmaningarna vi har enligt dig kring vårt självomhändertagande?
Sofia: Ett stort problem är att många inte ens är medvetna om att de inte är självomhändertagande. Vi har alla med oss mönster från vår uppväxt och vad som hänt tidigare i vårt liv. Dessa mönster är ofta rätt automatiska och omedvetna. Vi märker av symptom på att vi inte mår så bra, men vi ser inte vad det är för problematiska mönster av beteenden och förhållningssätt som vi fastnat i och som leder till vårt dåliga mående.
När vi sedan blir medvetna, kanske genom att vi läser en bok, går en kurs, börjar i terapi eller liknande så tror många att vägen till förändring är snabb. Quickfix-tänket i vårt samhälle sabbar för många. För förändring tar ofta lång tid och kräver tålamod och engagemang.
Lek med tanken att jag har testat typ ” alla metoder” och inget riktigt funkar. Känner mig fortfarande fast i något eller får inte den effekt som jag söker. Stämmer det att träna upp sin självmedkänsla kan vara en dörröppnare till att jag kan glida in och få bättre resultat för andra metoder?
Sofia: Jag tänker att det viktigaste i det läget är att man har en terapeut som kan hjälpa en att undersöka varför terapin inte fungerar. Sen kan absolut träning i medkänsla genom meditationer eller att gå en kurs vara ett bra komplement till andra metoder. Jag vet många som går i terapi och samtidigt går mina onlinekurser i mental träning och självmedkänsla. Man kan likna kurserna som att gå till ett mentalt gym för att förbättra sin allmänna hälsa. Men om man vill ha hjälp med smärta i ryggen så vänder man sig till en fysioterapeut exempelvis. Alla människor mår bra av att träna mentala förmågor som att lugna sig själv, bli mer medveten om vad som händer inom en eller att få ett mer självmedkännande förhållningssätt till sig själv. Men har man mycket ångest eller är på gränsen till utmattning så behöver man terapeutisk hjälp.
Vad är ditt bästa tips för att snabbt skapa en hälsosam relation till sig själv och med varandra där grunden är medkänsla?
Sofia: Att våga börja titta på verkligheten som den är utan att döma. Allt börjar med medvetenhet och förståelse oavsett om vi tänker på egna reaktioner som ångest, självkritik eller större samhälleliga fenomen som rasism eller klimatkrisen. Vi behöver sluta förneka verkligheten. Och vi behöver ha ett förstående förhållningssätt till människors reaktioner. Det är början till hållbar förändring.
Utifrån ett mer långsiktigt perspektiv?
Sofia: Haha samma som ovan skulle jag säga. Det finns ingen quick fix.
Var hämtar du själv inspiration för att utvecklas på både ett individuellt och relationellt plan?
Sofia: Jag är en riktig psykologinörd så jag läser massor av böcker och går ständigt olika utbildningar. Sen landar jag den intellektuella kunskapen i att använda min kropp – yoga, träna styrka och meditera. Jag är även småbarnsmamma och även om det låter som en klyscha så blir jag väldigt inspirerad av mina söners självklara förhållande till sina behov och känslor. Det har gjort att jag har blivit mer självklar i mig själv sedan de föddes.
Bryohm: Tack Sofia, heja självmedkänslan. & No quick fix for the long run!
Mer ohm Sofia här